Jag tror inte att jag överdriver om jag säger att 75% av Stockholms tunnelbaneåkande människor har en iPhone. Ser man inte de karraktäristiska vita sladdarna hängandes från öronen, så sitter de där, med huvudet nedböjt och fingrarna frenetiskt pekande på skärmen. Avskärmade från verkligheten..
Vill jag joina denna "klubb"?
Sedan jag flyttade ner till Stockholm har jag insett att följade saker är viktiga.
1. "Sköt dig själv och skit i andra"
2. Fokus.
3. Effektivisera.
4. Planera.
5. Stanna upp ibland. Bara andas, upplev de som finns runt dig just nu och det du har.
iPhone ger möjlighet till 4 av 5 punkter. Skulle detta vara tillräckligt för att bestämma sig för att en iPhone och medlemskap i "klubben" är något man vill ha?
Enligt statistik så skulle detta ge ett signifikant resultat på hypotesen. Eller på ren svenska, Ja!
Så jag antar att det inte finns någon återvändo på denna massiva våg av iPhone-blippande människor. Man har inget val, man rycks med och det är bara att gilla läget.
Kanske inte är så dumt egentligen.. Man kommer ju hinna med att uppdatera sig på Facebook påvägen till o från jobbet... Bara för att inse att man från och med nu kommer att vara beroende.. Beroende av sin iPhone.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar